En midsommarnatt blir en adelsfröken förförd av sin betjänt. Greven har rest bort. Folket har fest. I herrgårdens tomma kök möts Julie och Jean. Fröken Julie, en ensam grevedotter, nervös och obalanserad av det hämmade driftliv som döljer sig under den polerade ytan. Föraktfull och hänsynslös mot sin omgivning, mot människor av lägre rang och mot sig själv.

Jean drömmer om ett liv i lyx och överflöd, långt från en tjänares värld. Detta trots sitt djupa hat mot den överhet han så gärna vill likna. Han dricker vin, konverserar fröken på franska och föraktar gårdens folk, som han kallar packet. Han drar sig inte för att dikta upp en historia för att vinna frökens medlidande. Samlaget med grevedottern ser han som en chans till socialt avancemang.

Förutom Jean och Julie är köksan Kristin enda övriga person. Hon är Jeans trolovade. Till skillnad mot honom har hon ett starkt klassmedvetande en orubblig övertygelse om vad som är passande för tjänstefolk. Som motvikt till den impulsiva Julie och strebern Jean är Kristin en dramatiskt effektiv roll. Mellan dessa tre vitt skilda karaktärer utspelar sig ett laddat drama om kön, klass och kärlek.

Passion, galenskap, glädje, vrede, drömmar, besvikelser, hot och smärta fyller denna midsommarnatt – en natt som väver samman Julies och Jeans liv ända till det bittra slutet.

Slitningarna i äktenskapet mellan Strindberg och Siri von Essen gör att kampen mellan könen allt mer kommer till uttryck i Strindbergs verk. Från början var denne en förkämpe för kvinnans likställdhet med mannen; alla hans tre hustrur var f. ö. mycket självständiga yrkeskvinnor. I Friedrich Nietzsches efterföljd kom Strindberg emellertid att se förhållandet mellan man och kvinna som en kamp. Ingen hade före honom så hänsynslöst skildrat maktkampen mellan två älskande.

Fröken Julie är Strindbergs mest berömda och spelade verk. Fröken Julie förbjöds att uppföras på grund av att den var ett lite väl vågat drama. August Strindberg gjorde många ändringar i Fröken Julie för att den skulle få visas. Dessutom öppnade han en egen teater, Intima teatern, för att han skulle få visa sina egna pjäser, även om de ansågs vara väldigt vågade. Våren 1899 då Fröken Julie hade premiär kom polisen till teatern för att förbjuda uppförandet. Dramat ansågs fortfarande vara för vågat. Skandalös och oanständig var omdömena vid Sverigepremiären i Lund 1906. Ett år senare spelade den dock 134 utsålda föreställningar på Strindbergs egen teater vid Norra Bantorget.

Medverkande

Fröken Julie – Anna Lundqvist
Jean – Rickard Finndahl
Kristin – Anna Molarin
Regi – Siri Beer Boman
Scenografi & Kostym – Maria Holmlund
Producent – Nicolas Mahé
Produktionsassistent – Susanne Rhodiner